till rökare..

jag måste tyvärr säga att rökare är bland de mest desperata människor som finns. eftersom ca 70% av alla jag känner röker, så vet jag vad jag pratar om. och det här är rökare i ett nötskal:

1. när dom måste röka, så måste de röka. det spelar ingen roll om det är 67 minusgrader utanför, eller om ett barn håller på att födas i rummet intill, de måste ut och röka, och det måste ske genast.

2. dom kan stå och leta efter tändare i en evighet. dom vänder ut och in på väskan, jackan, fickor och allt möjligt i jakt på den eftertraktade tändaren. hittar de inte den, så övergår de till nästa steg:

3. dom tigger tändare av folk. om ingen råkar gå förbi, så går de dit det finns folk. om det inte finns folk, så väntar de tills folk dyker upp. som icke-rökare är det otroligt plågsamt att se sina vänner i detta desperata försök. rökare är dom människor som är minst medvetna om sig själva, för de förstår inte det pinsamma i att vandra runt som förtvivlade luffare och tigga om eld.

4. dom försöker få en att ta efter deras rökning. "häääär", säger de och tvingar in den illaluktade ciggen i munnen på en. "men försöööök baraaaa", säger de när man har berättat att man faktiskt inte gillar eller kan röka, och sedan börjar en diskussion där man måste förklara sig själv och sitt konstiga val att avstå från rökning, medan rökaren sitter där och glor på en med medlidsam blick, som att man går miste om något väldigt spännande.

5. rökare är de människor som avlägger flest löften av alla. löfter de aldrig lyckas hålla. "efter nyår lägger jag av. efter påsk. efter julafton. imorgon börjar jag mitt rökfria liv."

när dom sen har varit rökfria i några dagar så ser man dom stå utanför skolgården och återuppta sitt beroende, och då man frågar om dom inte hade slutat så svarar de alltid, "jo, men det här är fredagscigg". eh va? "fredagscigg", är inte det enda jag har hört. när man är rökare så finns det alltid ursäker att röka. "festcigg", "efter-provet-cigg", "helgcigg", "födelsedagscigg", ja ni fattar. och det värsta är att de alltid ska envisas med att dom visst har slutat, man måste väl få unna sig också

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0